Det är inte bara någon enstaka som har höjt ögonbrynen över mitt beteende den senaste veckan och det förstår jag. Det är inte riktigt jag att vara så hemmafruig, duktig, pigg och nöjd hela tiden :) Lediga dagar brukar annars ägnas åt soffliggande och pill-i-naveln med en chipspåse eller dyl. Jag har istället roat mig med att storstäda hela lägenheten, bakat matbröd och fikabröd och lagat mat som inte bara innehåller tre ingredienser. Jag har rastlöst suckat när allt är rent och nästan börjat om igen. Jag, som lataste person i staden Eskilstuna med omnejd, har även varit ute på långpromenad (den blev iaf lång i mina ögon) efter att jag sagt högt för mig själv att "man måste utnyttja dagsljuset och solen och lite frisk luft är alltid bra!" Antingen börjar jag bli gammal (vuxenpoängen har ju onekligen blivit fler under veckan) eller så är det någon/något som har intagit min kropp.
I dag lockar något sådant inte alls när man tittar ut genom fönstret. Nederbörden består av en blandning av snö och regn och det är knappt en ynka plusgrad i luften. Nej tack, jag stannar hemma så länge jag inte kan ta bilen. I morgon åker vi till Åland för en bortamatch och det är ju bar att hålla tummarna för att vädret är lite bättre när vi åker. Vi måste för övrigt stiga upp ur sängen onaturligt tidigt så jag missar Halloween-festen jag hade tänkt gå på (Obs! Ännu en vuxenpoäng. Jag, av alla människor, tackar nej till en fest för att få tillräckligt med sömn! O my!) men det blir nog skoj att åka iväg ändå!
På söndag är det sång i kyrkan som gäller. Sista gången vi (MaMoJo) sjunger med den kören. Vi är förstås med på Lucia också men då är det inte bara vår kör. Planerna för framtiden känns mycket roligare, det kommer bli så bra! :) Sedan är mitt lov slut. Hur gick det till? Det blev ingen Stockholmsresa eller riktig shoppingtur men väl en massa gjort här hemma, tid med vännerna och en tripp till Åland. Inte så illa pinkat ändå!
6 kommentarer:
Jag hävdar dock fortfarande bestämt att om man tränar volleyboll och lirar matcher till det kan man omöjligt vara latast i stan. Du cyklar dessutom överallt. Och hör sen! Dessutom får man enligt somliga inte använda ordet lat till sig själv. Det är värderande och dömande, och dömma dig själv ska du ICKE göra. Ses imån. Håll en plats åt mig och inte hos du-vet-vem. Puss!
kan inte säga att jag håller med dig om att du verkar vara lat alls faktiskt och referar till Icas inlägg samt den bakgrund jag känner till som är allt annat än lat......
massa kramar
Visst, man är inte lat om man tränar men det finns tärning och det finns träning. Det fanns en tid då jag t r ä n a d e . . . och det var heller inte hälsosamt. Jag tärnar volleyboll för att det är kukl, inte för att röra mig (fråga coach hahaha). Jag är lat om man jämför med mina vänner. Inte med stan, okej då :)
och när jag säger tärnar menar jag tränar. O när jag säger kukl menar jag kul :)
ja johanna, du är lat i vanliga fall om man jämför med hur du var när du var sjuk, sen beror det ju på vad man lägger för värde i ordet lat. för mig är det inte en dålig sak att vara lat ex. kul att se att du har energi babe!
Skicka en kommentar