Ogjord hemläxa

Ibland inser jag att jag skulle behöva göra något åt mina egna höga krav på prestation. Det är inget jag dagligen funderar över eller mår dåligt av men det påverkar mig nog dagligen utan att jag tänker på det. Jag vet egentligen bättre än att jag måste prestera och vara "duktig" för att vara någon, för att vara ok, men ändå är det så svårt. När mår jag bra med mig själv? Jo, när jag har spelat en bra match, när jag har städat hela huset, sprungit en mil, lyckats bra på jobbet, satt en svår stämma i kvartetten, när jag GJORT något. Mitt egenvärde ligger ju inte i vad jag gör men ändå är det bara då jag känner mig nöjd. Självklart har detta att göra med min sjukdomsbild och nu måste jag försöka klura ut hur jag ska kunna känna mig ok även när jag inte presterar något.

Men för att komma tillbaka lite till tråden, min tendens att få prestationsångest över de allra minsta sakerna. Jag hatar att laga mat till andra (jag kan inte laga mat, tänk om det blir jätteäckligt?), jag hatar när jag klantar mig på volleybollplanen (jag får inte göra fel, allt ska vara perfekt!) Just nu har jag en liten "läxa" som innebär att jag ska skriva ner några rader utifrån hur jag tänker och mår. Ingen big deal egentligen; jag ska skriva ner målen med behandlingen jag går, skriva ner några saker som jag ser som hälsoresurser och några saker som hindrar mig från att nå hälsa. Detta har gett mig prestationsångest big time och jag vet inte hur många gånger jag har försökt att skriva ner något bra. (Vad är det som är bra då?) Det ska ju inte ens kunna bli fel, jag ska ju utgå från mig själv, men ändå sätter jag upp störda krav på mig själv. Må hända att detta är ett av mina hälsohinder; höga prestationskrav, låg självkänsla och befängda tvång...