Eskilstuna - Jomala 3-0

Igår var det dags att bege sig ut på havet för att ta sig till Åland och Jomala för höstens första bortamatch. Som vanligt känns det lite sådär att åka iväg vid sexsnåret på morgonen och komma hem vid tiotiden på kvällen för en match på (i detta fall) 64 minuter men med världens bästa lag så blir det hiskligt trevligt! Trots en natt innehållande 3-4 timmars sömn var jag ändå hyfsat pigg när jag gick hemifrån efter sex och med Linda, Karin och Sofie i bilen blev det som väntat ingen sömn på väg till färjan ;)

Efter en kort liten powernap på vägen över, lite taxfree-shopping och skratt kom vi fram till Jomala en timme innan matchstart och började värma. Det kändes bra och vi var nog rätt taggade, även om Jomala verkade vara ett bra lag som tog sin uppvärmning seriöst. Vid insmashningen tyckte jag att vi var riktigt bra.

Det blev kanske inte årets mest spännande match och den innehöll inte alltför många långa bolldueller men kul hade vi! Servarna satt betydligt bättre än förra matchen (då jag inte riktigt vet vad vi gjorde), vi räddade upp konstiga bollar, eftertäckte bra och spelade smart i anfallen. Klart vi hade kunnat vara ännu bättre, få upp bollarna bättre till Linda och röra på fötterna ännu mer men det räckte ändå gott och väl. Första set slutade 25-21. Andra set slutade 25-16 och då kändes det som om vi lätt skulle vinna. Däremot vet man ju hur det brukar bli: man slappnar av och spelar sämre i det läget. Sista set blev desto jämnare och vid 18-17 fick jag lite magsår där jag stod vid sidan av och kände att jag absolut inte ville ha ett fjärde eller femte set. Som tur var plockade vi upp det igen och drog ifrån så vi kunde vinna tredje och sista set med 25-21. Yeay! :)

På vägen hem spelades det kort och vi sjöng glatt med i We are the champions så att resten av resenärerna säkert undrade vad vi var för muppar :) Tack för en toppendag världens bästa lag!