Tjuvlyssnat

Det är intressant hur vi svenskar (jag tror att jag med rätta kan dra alla över en kam här) blir nyfikna så fort det händer något utöver det vanliga i kvarteret. När jag i förmiddags satt vid datorn hörde jag plötsligt att extrem hög musik dundrade ute på gården. Det lät ungefär som någon satt på en grammofonskiva (jo, de finns fortfarande tror jag) och kopplat den till en stor högtalare och riktat den ut mot innergården. Musiken lät som den kom från Schindler's List och det var samma två låtar som spelades om och om igen. Detta pågick i ungefär en timme. Jag (som då är svensk och står och nyfiket tittar ut genom köksfönstret) märker då att flera grannar har salmats på gården och att hyresvärden står utanför en port. Även en polisbil syns och jag undrar självklart vad det är för stolle som spelar 30-40-talsmusik på väldigt hög volym. Plötsligt stängs musiken av och jag tänker inte mer på det. Struntar i dammsugaren och går ut och lägger mig i gräset för att njuta av solen och Stieg Larssons mästerverk. Då hör jag grannarna som pratar om det nyligen inträffade:

- Ja, men han är ju helt galen den där människan.
- Ja, och mamman är likadan. Hon är fast övertygad om att vi lyssnar av henne via radion och att vi satt videokameror som filmar henne i lägenheten.
- Han lär nog åka in på psyket nu igen.
- Man undrar ju vad som hände där uppe, polisen var uppe i minst en halvtimme innan de fick tyst på honom.
- Han kanske gjorde motstånd och slogs med dom.
- Ja, han är ju helt galen den där människan.
- Ja, och mamma är likadan.

Bättre underhållning kunde jag nog inte få idag. Musiken blev jag mäkta trött på men lite nyfiken på denna galna människa blev jag förstås. Jag är ju svensk.